utskällning
Jump to navigation
Jump to search
Swedish[edit]
Etymology[edit]
skälla ut (“scold”) + -ning (“-ing”)
Noun[edit]
utskällning c
- a scolding, a telling off
Declension[edit]
| Declension of utskällning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | utskällning | utskällningen | utskällningar | utskällningarna |
| Genitive | utskällnings | utskällningens | utskällningars | utskällningarnas |
See also[edit]
- reprimand
- tillrättavisning (“rebuke”)
- uppläxning (“lecture”)