anlete

Swedish

Etymology

From Old Swedish anlæt, anleth, anlit, ænlite, ænlæte, anlitte, andlite, anlite, from Old Norse andlit, Proto-Germanic *andawlitją. Cognate with Old English andwlite, German Antlitz.

Noun

anlete n

1. (archaic) face

   sitt anletes svett ― sweat of one's brow

   Synonym: ansikte

   • 1541, Gustav Vasa Bible, Genesis (Första Mosebok), 3:19

     Tu skalt äta tit brödh j tins anletes swett / til tess tu warder åter til iord igen / ther tu aff taghen äst / ty tu äst iord / och til iord skal tu warda.

     (pre-1906 spelling) Du skalt äta ditt bröd i dins anletes svett, till dess du varder åter till jord igen, der du af tagen äst; ty du äst jord, och till jord skall du varda

     In the sweat of thy face shalt thou eat bread, till thou return unto the ground; for out of it wast thou taken: for dust thou art, and unto dust shalt thou return.

Declension

Declension of anlete
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	anlete	anletet	anleten	anletena
Genitive	anletes	anletets	anletens	anletenas

Derived terms

• i sitt anletes svett (“by the sweat of one's brow”)
• (-lätt in) rödlätt

Related terms

• leta

References

• anlete in Svensk ordbok (SO)
• anlete in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• anlete in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• anlete in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)