förläsa
Jump to navigation
Jump to search
Swedish[edit]
Etymology[edit]
för- + läsa. Attested since 1734. Compare German verlesen.
Verb[edit]
förläsa (present förläser, preterite förläste, supine förläst, imperative förläs)
Conjugation[edit]
Conjugation of förläsa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förläsa | — | ||
| Supine | förläst | — | ||
| Imperative | förläs | — | ||
| Imper. plural1 | förläsen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förläser | förläste | — | — |
| Ind. plural1 | förläsa | förläste | — | — |
| Subjunctive2 | förläse | förläste | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | förläsande | |||
| Past participle | förläst | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||