förnäm
Jump to navigation
Jump to search
See also: förnam
Swedish[edit]
Etymology[edit]
Borrowed from Middle Low German vorneme or from German vornehm. Cognate of Danish fornem. Originally with the sense "which can or should be taken before others".
Adjective[edit]
förnäm
- noble
- en förnäm släkt
- a noble family
- posh
- ett förnämt och högdraget sätt
- a posh and haughty manner
- grand, distinguished, exquisite, of excellent quality
- en förnäm tillställning
- a distinguished event
- Boken är förnämlig läsning
- The book is excellent reading
Declension[edit]
| Inflection of förnäm | |||
|---|---|---|---|
| Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
| Common singular | förnäm | förnämare | förnämast |
| Neuter singular | förnämt | förnämare | förnämast |
| Plural | förnäma | förnämare | förnämast |
| Masculine plural3 | förnäme | förnämare | förnämast |
| Definite | Positive | Comparative | Superlative |
| Masculine singular1 | förnäme | förnämare | förnämaste |
| All | förnäma | förnämare | förnämaste |
| 1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic | |||
Derived terms[edit]
References[edit]
- förnäm in Svensk ordbok (SO)
- förnäm in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- förnäm in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- förnäm in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)