tyska

See also: tyską

Polish

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈtɨs.ka/
• Rhymes: -ɨska
• Syllabification: tys‧ka

Adjective

tyska

1. inflection of tyski:
   1. feminine nominative singular
   2. feminine vocative singular

Swedish

(This etymology is missing or incomplete. Please add to it, or discuss it at the Etymology scriptorium.)

Pronunciation

• IPA^(key): /²tʏska/

• audio

  (file)

Adjective

tyska

1. inflection of tysk:
   1. definite singular
   2. plural

Noun

tyska c

1. German language
   • Johan Ernst Rietz († 1868), Svenskt dialekt-lexikon eller ordbog öfver svenska allmogespråket, p. VIII f. of section Inledning:

     2) Tyskan delade sig tidigt i tvenne hufvudafdelningar, nämnligen lågtyska och högtyska.
     a) Lågtyskan förgrenar sig åter i trenne sidogrenar:
     α) Fornsaxiska eller fornnedertyska. [...] Af fornsaxiskan [...] finnas tvenne döttrar, nämnligen: aa) de nuvarande nedersaxiska eller plattyska munarterna [...]; b) holländskan, som delar sig i flamländska (nu blott munart) och nyholländska.
     β) Fornengelska eller anglosaxiska.
     γ) Frisiska, som har trenne afdelningar vest-, ost- och nordfrisiskan. [...]
     b) Högtyskan. [...]

2. a female German national

Declension

Declension of tyska
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	tyska	tyskan	tyskor	tyskorna
Genitive	tyskas	tyskans	tyskors	tyskornas

Related terms

• lågtyska
• högtyska

Further reading

• tyska in Svensk ordbok.