archæologisk

Swedish

Etymology

Compound of archæologi (“archæology”) +‎ -isk (“noun→adjective”)

Adjective

archæologisk

1. Obsolete spelling of arkeologisk (“archeological”).
   • 1838, Carl Jonas Love Almqvist, edited by Bertil Romberg, Samlade Verk 8. Törnrosens bok VIII–XI, published 1996, pages 289–290:

     Svenskheten består således icke i en fnurr, en archæologisk dammighet, en tillgjord tråkighet, eller ett slags patriotisk styfhet och pock – den består i att vara svensk, mer än att ropa på att man är svensk.

     Swedishness thus does not consist in a snarl, an archæological dustiness, a contrived dullness, or a kind of patriotic stiffness and doggedness - it consists in being Swedish, more than shouting that one is Swedish.

   • 1840 January 29, “Strödda underrättelser [Scattered news]”, in Post- och Inrikes Tidningar, page 3:

     Kejsaren af Ryssland har beviljat det historiska och archæologiska Sällskapet i Odessa 5,000 Rubler om året, och gifvit det tillåtelse att företaga gräfningar och archæologiska undersökningar i hela det sydliga Ryssland

     The Emperor of Russia has granted the Historical and Archaeological Society of Odessa 5,000 Rubles a year, and has given it permission to undertake excavations and archaeological researches throughout Southern Russia

   • 1849 March 5, “Norsk litteratur [Norwegian literature]”, in Stockholms aftonpost, page 4:

     Hvad Danskarne med sina annaler, tidskrifter och andra arbeten i archæologisk väg årligen frambringa, torde vara allmännare bekant, än hvad Norrmännen i samma sak tillgöra – […]

     What the Danes, with their annals, journals and other archaeological work, annually produce, is probably more widely known than what the Norwegians produce in the same matter - […]

See also

• archæolog (“archæologist”)